Idag har jag hunnit med så mycket. På förmiddagen så städade jag undan ute så nu kan vintern komma, Lekstugan är igenbommad ochnu hoppas jag inte William för för sig att han ska leka i den för det går inte.

Sen hann jag vara inne några timmar beställde lite garn till raggsockor och till två sjalar som jag tänkte sticka

William behöver säkert nya sockor till vintern och det går ju så fort att sticka till hans små fötter.

Vid halvtre tog jag bilen, kameran och stativet och åkte ut till Stendörren och tänkte fota solnedgången.

Det blev bara lite olustig i början för jag hade tänkt köra lite längre ut än jag brukar och plötsligt så stod där en ambulans och massor med folk. Jag stannade lite innan på en mötesplats och det var smalt så jag kunde inte vända utan fick vackert vänta. Jag ville verkligen inte vara så där nyfiken och glo så jag höll mig undan. Efter några minuter kom ambulanskillarna med en bår och med räddningstjänsten hack i häl, det var också massor med folk.
Jag såg ingen rörelse på båren och befarade det värsta men när ambulansen åkte så tuta den inte så jag tror inte att det var kritiskt. Men man känner sig lite olustig efteråt.

Sen parkerade jag bilen och tog mina saker och travade genom skogen och ut till havet och det var en så magisk känsla helt vinstilla och jag satt helt själv och bara njöt av friden.
Det var vackert så himla fint och jag tänkte att vi har så himla fin natur och allemansrätten får vi vara så stolta över.

Jag satt i en och halvtimme och fotade, det blev runt 400 bilder varav 20 tal jag är nöjd över.

Här är några av dem.
Här skulle jag naturligtvis satt mig längre åt höger men jag är glad att jag syns. Kunde också beskuret bilden men jag tyckte om vassen på höger sida och klippan bredvid.